Blog Image

Musikkritikerns hockeyblogg

Ingen bra reklam för 14 lag

Elitserien Posted on Mon, November 23, 2009 23:23:30

Det händer att jag rycks med av snacket om 14 lag i Elitserien och hur bra det skulle vara, inte bara för den svenska spelarutvecklingen utan också för underhållningsvärdet på serien. Men så ser jag matcher som kvällens möte mellan Södertälje och Rögle och kommer på helt andra tankar. Om vi idag inte kan ställa 12 lag som i sina sämsta stunder kan prestera bättre än det här, hur skulle det då se ut med 14 lag i serien?

Den här matchen var helt enkelt riktig dålig reklam för svenska hockey i allmänhet och Elitserien i synnerhet. Dålig intensitet, omständigt spel och oskickliga spelare. Ingen större trafik på mål, ingen fart och ingen fysik. Bara lamt ställningskrig i lågt tempo där felpassen var fler än dem med rätt adress och där Linus Klasen poänglöst tilläts åka i sina tjusiga kurvor utan att skapa något direkt blixtfarligt. Mest underhållande var Canal+ stackars kommentatorer som desperat sökte efter något positivt att säga.

Att Rögle tillslut kunde lämna gamla Saniarinken med en 3-0-seger berodde i slutändan knappast på bra anfallspel eller gnistrande defensiv. Det som gladde var en halvdan kanadick som gjort som bäst ifrån sig när han tillåtits ta en stor roll i svenska bottenlag (Eric Beaudoin) och en hederlig puckmotare med plocken i högerhanden (Christopher Nihlstorp). Annars handlade det bara om en grå massa med mediokra hockeyarbetare utan glamour som uppenbarligen inte var beredda att bjuda på kamp och krig utifrån sina egna resurser.

Betänk då dessutom att det rör sig om två lag som inte ens parkerar på seriens två sista platser. Nej, den här matchen var sannerligen inget bra argument för att införa 14 lag i Elitserien.

NP: Nokeys – The Regency



Ständigt samma visa

Elitserien Posted on Mon, November 23, 2009 10:10:26

Det tog inte många minuter från det att nyheten om Mikko Lehtonens definitiva avsked från Frölunda offentliggjordes till det att spekulationerna började florera på nätets otaliga forum. Vad består egentligen killens ”personliga problem” av?

Det är samma visa varje gång. Det verkar som att det finns ett antal förklaringar som är extra populära när det gäller att peka ut varför hockeyspelare valt att gå på reträtt. Det kvittar vem det handlar om, så fort en spelare anger ”personliga skäl” och lägger locket på kommer samma argument upp i varenda forum. 1, han har problem med spriten 2, han är spelberoende 3, han sniffade lite i fel grotta och familjen har lämnat honom (en alternativ variant av 3 är att han dessutom sniffat i en annan spelarfrus grotta och därför gjort sig omöjlig i laget). Jämt, jämt, jämt är det samma förklaringar som läggs fram av ivriga debattörer som känner någon vars pappa delar försäkringsbolag med en suppleant från styrelsen och så vidare och så vidare.

Att det handlar om finsk spelare gör ju inte heller saken mindre klar i alla dessa forum. Finland tycks vara synonymt med alkoholproblem för de flesta. Klart det finns sådana historier (det är ju ingen hemlighet att en blåvit spelare efter Färjestads guld i våras klunkade i sig en aning för mycket och från spelarbussen ropade ”visa pattarna” till halva Karlstads kvinnliga befolkning), men visst känns det lite stereotypt.

Är hockeyspelare verkligen så enkelspåriga att att en sådan stor procent av dem hemfaller åt sprit, spel och fel kvinnor? Eller är det så att alla skvallertanter där ute på nätet helt enkelt bara är oerhört fantasilösa och inte kan komma på någon annan förklaring? Det känns mest ganska trötslöst när samma storys vevas om och om igen om spelare efter spelare enligt principen ”jag har hört att…”. Jag har principiellt ingenting emot att det spekuleras, men undrar samtidigt vart nyanserna i allt detta tar vägen.

Nu har jag ingen aning om vad som är galet med Mikko Lehtonen och det intresserar mig inte direkt heller. Tycker bara det är synd att en så pass bra hockeyspelare hålls tillbaka av en personlig tragedi och att alla omedelbart förutsätter att det har med 1,2 eller 3 att göra.

NP: 3 Doors Down – Kryptonite